onsdag, 17 juni
Nyheter, nöje och nästa grej att göra.

Dagstidning – Definition, kriterier och historia i Sverige

Av Andreas Persson · mars 29, 2026

En dagstidning är en tidning som innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten med redaktionellt bearbetade nyheter.

I Sverige definieras den enligt lag som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning som normalt utkommer minst en gång per vecka. Internationellt gäller minst två nummer per vecka.

Fyra klassiska kriterier har präglat begreppet sedan 1800-talet: periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.

Vad är en dagstidning?

Kriterium Beskrivning
Periodicitet Regelbunden och varaktig utgivning
Aktualitet Nyhetsinriktat innehåll
Publicitet Tillgänglighet för allmänheten
Universalitet Nyhetsförmedling från hela världen och alla samhällsområden
  • Regelbundet utgiven med nyheter för bred publik.
  • Redaktionellt bearbetade artiklar.
  • Minst veckovis i Sverige enligt lag.
  • Minst två gånger i veckan internationellt.
  • Stark tradition i Sverige sedan 1600-talet.
  • Påverkas begränsat av digitala medier.
  • Höga upplagor jämfört med andra länder.
Aspekt Detalj
Allmän definition Allsidig nyhetsrapportering för allmänheten
Svensk lag Minst ett nummer per vecka
Internationellt Minst två gånger per vecka
Kriterium 1 Periodicitet – regelbunden utgivning
Kriterium 2 Aktualitet – nyhetsfokus
Kriterium 3 Publicitet – öppen för alla
Kriterium 4 Universalitet – global täckning
Första i Sverige Ordinari Post Tijdender 1645
Daglig tidning Dagligt Allehanda 1776
Bred publik Dagens Nyheter 1864

Vilka kriterier definierar en dagstidning?

Svensk definition enligt lagstiftning

I Sverige är en dagstidning en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning. Den kommer normalt ut med minst ett nummer varje vecka.

Internationella kriterier

Internationellt räknas publikationer som utkommer minst två gånger per vecka som dagstidningar.

Klassiska kriterier sedan 1800-talet

Periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet enligt Nationalencyklopedin. Relaterad kalla: Australiainsight.

De fyra grundläggande egenskaperna

Sedan 1800-talet har dessa kriterier varit centrala för att skilja dagstidningar från andra publikationer.

Hur har dagstidningar utvecklats i Sverige?

Tidiga århundraden

Dagstidningar har getts ut i Sverige sedan 1600-talet. En av världens första, Ordinari Post Tijdender, startade 1645 och trycktes till 2006.

1700- och 1800-talet

Antalet ökade under 1700-talet. Dagligt Allehanda kom 1776 som första dagliga tidningen. Pressen växte på 1800-talet och påverkade politik och demokrati.

Genombrott för bred publik

Dagens Nyheter grundades 1864 till lågt pris för alla enligt Wikipedia om svenska dagstidningar.

Nuvarande situation

Dagstidningar har stark ställning men påverkas av TV och internet. Trots färre läsare har de höga upplagor internationellt sett.

Viktiga händelser i tidslinjen för svenska dagstidningar

  1. 1645: Ordinari Post Tijdender utkommer, en av världens första.
  2. 1700-talet: Ökning av antalet dagstidningar.
  3. 1776: Dagligt Allehanda blir första dagliga tidningen.
  4. 1864: Dagens Nyheter grundas för bred publik.
  5. Senare 1800-tal: Pressen driver demokratisering.
  6. 2006: Ordinari Post Tijdender slutar tryckas.

Vad är etablerat kring dagstidningar?

Etablerad information Oklargjort
Definition och kriterier enligt lag och tradition. Inga väsentliga osäkerheter i grundläggande fakta.
Historiska milstolpar från 1645. Exakt framtida påverkan av digitala medier.
Höga upplagor trots nedgång.

Bakgrund och roll i samhället

Dagstidningar har spelat en nyckelroll i nyhetsförmedling och opinionsbildning. De har bidragit till demokratiseringen under 1800-talet.

Idag behåller de en stark position i Sverige trots konkurrens från nya medier.

Stark läsarbas

Högre andel läsare än i många andra länder.

Källor och referenser

Definition och kriterier för dagstidning.

Historia och nuvarande läge för svenska dagstidningar.

Klassiska kriterier sedan 1800-talet.

Sammanfattning om dagstidningar

Dagstidningar kännetecknas av regelbunden nyhetsrapportering för allmänheten med rötter i 1600-talets Sverige. De har format samhället men anpassar sig till digitala utmaningar med bibehållen styrka.

Vad skiljer en dagstidning från andra tidningar?

Regelbunden nyhetsförmedling minst veckovis, till skillnad från veckotidningar.

När startade de första dagstidningarna i Sverige?

1645 med Ordinari Post Tijdender.

Vilka är de fyra kriterierna?

Periodicitet, aktualitet, publicitet, universalitet.

Har antalet läsare minskat?

Ja, men upplagor är höga jämfört internationellt.

Vad är Dagens Nyheters betydelse?

Grundad 1864 som första breda, billiga tidningen.

Påverkas dagstidningar av internet?

I begränsad omfattning, stark position kvar.

Kommer dagstidningar ut dagligen?

Inte nödvändigtvis, minst veckovis i Sverige.


Se också