lördag, 13 juni
Nyheter, nöje och nästa grej att göra.

Newspaper – Definition, kriterier och historia i Sverige

Av Andreas Persson · mars 29, 2026

En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige kräver reguljär utgivning minst en gång per vecka. Publikationen kännetecknas av daglig eller frekvent uppdatering med fokus på aktuella händelser.

Definitionen bygger på svensk lagstiftning, där en dagstidning beskrivs som en skrift med dagspresskaraktär, inklusive löpsedel och bilaga. Sedan 1800-talet har centrala kriterier som periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet präglat begreppet.

I Sverige finns cirka 150 dagstidningar, många med ”tidning” i namnet, som Norrköpings Tidningar från 1758.

Vad är en dagstidning?

Kriterium Beskrivning
Periodicitet Regelbunden utgivning minst en gång per vecka.
Aktualitet Fokus på nyheter och dagsaktuella händelser.
Publicitet Tillgänglig för allmänheten.
Universalitet Nyheter från hela världen och samhället.
  • En dagstidning utkommer normalt dagligen eller flera gånger i veckan.
  • Svensk lag kräver minst ett nummer per vecka med dagspresskaraktär.
  • Format som broadsheet (600 x 380 mm) används för seriösa tidningar.
  • Tabloid är ett mindre format.
  • Cirka 150 dagstidningar i Sverige, t.ex. Hjo Tidning.
  • Ordet används sedan 1780 för dagliga nyheter.
  • Typisk struktur: förstasida, ledare, nyheter, kultur och sport.
Aspekt Detalj Källa
Utgivning Sexdagars- eller sjudagarsutgivning Wikipedia
Äldsta i Sverige Norrköpings Tidningar, 1758 Språktidningen
Antal i Sverige Cirka 150 Språktidningen
Broadsheet 600 x 380 mm Wikipedia
Engelsk översättning Daily newspaper Cambridge Dictionary
Rötter Ordinari Post Tijdender, 1645 Wiktionary
Hyponymer Morgontidning, kvällstidning Wiktionary
Internationellt Minst två utgivningar per vecka Wikipedia

Vilka kriterier definierar en dagstidning?

Svensk lagstiftning anger att en dagstidning har dagspresskaraktär med reguljär nyhetsförmedling eller opinionsbildning. Den utkommer normalt minst en gång per vecka, inklusive löpsedel och bilaga.

De fyra centrala kriterierna sedan 1800-talet

Periodicitet innebär regelbunden utgivning, aktualitet fokus på nyheter, publicitet tillgänglighet för alla och universalitet bred täckning av globala och lokala händelser. Källa: NE.se.

Viktigt att veta

Fyra kriterier har gällt sedan 1800-talet: periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.

Internationella variationer

Internationellt räknas tidningar med minst två utgivningar per vecka ofta som dagstidningar.

Hur ser utgivning och format ut för dagstidningar?

Dagstidningar utkommer vanligtvis dagligen eller flera gånger i veckan, ofta i sexdagars- eller sjudagarsutgivning.

Vanliga format

Broadsheet mäter 600 x 380 mm och används traditionellt för seriösa tidningar, medan tabloid är ett mindre format.

Exempel på svenska tidningar

I Sverige cirka 150 dagstidningar, som Hjo Tidning och Norrköpings Tidningar (startad 1758).

Många har ”tidning” i namnet.

Vad är etymologin och historien för dagstidning?

Ordet dagstidning har använts sedan 1780 och syftar på dagliga nyheter. Rötterna går till ”tidende” från 1645 års Ordinari Post Tijdender.

Dagblad betecknar ett för dagen tryckt ark, som i Helsingborgs Dagblad.

På engelska översätts det till daily newspaper. Källa: Definify.

En vanlig struktur inkluderar förstasida, ledare, debatt, inrikes-, utrikes-, lokala nyheter, kultur och sport. Källa: Binogi.

Historiska milstolpar för dagstidningen

  1. 1645: Ordinari Post Tijdender introducerar ”tidende” för nyheter.
  2. 1758: Norrköpings Tidningar startas som Sveriges äldsta dagstidning.
  3. 1780: Ordet ”dagstidning” börjar användas.
  4. 1800-talet: Etablering av kriterier som periodicitet och aktualitet.
  5. Nutid: Cirka 150 dagstidningar i Sverige med varierande format.

Vad är etablerat och oklart kring dagstidningar?

Etablerad information Oklargjort
Definition enligt svensk lag: minst ett nummer per vecka med dagspresskaraktär. Exakta gränser för internationella definitioner varierar.
Fyra kriterier sedan 1800-talet: periodicitet, aktualitet, publicitet, universalitet. Precisa mått för tabloidformat anges inte alltid.
Cirka 150 i Sverige, äldsta från 1758. Framtida förändringar i utgivningsfrekvens på grund av digitalisering.

Kontext och typisk struktur i dagstidningar

Dagstidningen fungerar som en universell nyhetskälla för allmänheten. Den kombinerar nyhetsrapportering med opinionsbildning. Australiainsight belyser liknande medier internationellt.

Hyponymer som morgontidning och kvällstidning specificerar utgivningstidpunkter.

Källor och citat om dagstidning

En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten, med reguljär utgivning minst en gång per vecka i Sverige.

Dagstidning definieras som en skrift med dagspresskaraktär, reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning. Wikipedia

Sammanfattning: Dagstidningens roll idag

Dagstidningen förblir en central medieform med fokus på aktualitet och bredd, trots digitala skiften. Den uppfyller strikta kriterier och fortsätter informera allmänheten regelbundet. Läs mer på Australiainsight.

Vad är skillnaden mellan broadsheet och tabloid?

Broadsheet är 600 x 380 mm för seriösa tidningar, tabloid mindre.

Hur många dagstidningar finns i Sverige?

Cirka 150, många med ”tidning” i namnet som Hjo Tidning.

Vad betyder dagblad?

Ett för dagen tryckt ark, som i Helsingborgs Dagblad.

Vilka är böjningsformerna för dagstidning?

Nominativ: dagstidning/dagstidningen; genitiv: dagstidnings/dagstidningens.

Vad är hyponymer till dagstidning?

Morgontidning och kvällstidning.

När myntades ordet dagstidning?

1780, med rötter i 1645.

Vilken är Sveriges äldsta dagstidning?

Norrköpings Tidningar, startad 1758.


Se också