Sedan 2019 krävs svensk licens för att erbjuda spel till svenskar. Kanaliseringen har legat stilla kring 85 procent, skatten har höjts och regelverket har skärpts flera gånger.
Sedan den 1 januari 2019 krävs svensk licens för att erbjuda spel till svenskar. Systemet ersatte det tidigare monopolet och öppnade delar av marknaden för konkurrens under tillsyn.
Spelinspektionen i Strängnäs ansvarar för tillsynen. Sju år senare finns färsk statistik över licenser, omsättning och kanalisering.
Från monopol till licenser
Omregleringen innebar att licens blev huvudregel för spel riktat till Sverige. Grunden är Spellagen (2018:1138), som trädde i kraft den 1 januari 2019.
Lagen delar in licenserna i flera områden. Det gäller statligt spel, spel för allmännyttiga ändamål, kommersiellt onlinespel, vadhållning, landbaserat kommersiellt spel samt spel på fartyg i internationell trafik.
Marknaden delas i tre delar. En del är konkurrensutsatt, en är allmännyttig och en är statlig. Tillsynen sköts av Spelinspektionen med säte i Strängnäs.
Uppdelningen styr vilka regler som gäller för varje aktör. Den avgör också hur omsättning och kanalisering följs upp mellan delarna.
Hur många bolag har licens
Antalet licenshavare var fortsatt högt i slutet av 2025. Den 31 december 2025 fanns 588 licens- och tillståndshavare med totalt 651 licenser och tillstånd.
Året innan fanns 616 licenser och tillstånd.
Inom kommersiellt onlinespel och vadhållning fanns 76 licenshavare med 130 licenser. Året innan var antalet 68 licenshavare med 114 licenser.
Omsättningen, mätt som insatser minus vinster, var preliminärt cirka 28,2 miljarder kronor hos bolag med svensk licens under 2025. Det visar Spelinspektionens årsredovisning 2025. År 2024 var summan 27,9 miljarder kronor.
| Del av marknaden | Omsättning 2025 | Andel |
|---|---|---|
| Kommersiellt onlinespel och vadhållning | 18,4 miljarder kronor | 65 % |
| Statligt spel | 5,5 miljarder kronor | 20 % |
| Allmännyttigt spel | 4,0 miljarder kronor | 14 % |
Fördelningen visar tyngdpunkten i den licensierade marknaden. Kommersiellt onlinespel och vadhållning stod för 18,4 miljarder kronor, eller 65 procent.
Statligt spel svarade för 5,5 miljarder kronor, motsvarande 20 procent. Allmännyttigt spel uppgick till 4,0 miljarder kronor, eller 14 procent.
Koncentrationen är hög bland licenshavarna. De tio största licenshavarna stod för 73 procent av omsättningen.
Kanaliseringen: målet som inte riktigt nåtts
Kanaliseringen har legat stilla kring 85 procent under de senaste åren. År 2025 var kanaliseringen 84 procent, efter 85 procent 2024 och 86 procent 2023.
Måttet visar andelen av spelandet på den konkurrensutsatta marknaden som sker hos bolag med svensk licens. Det gäller alltså den del av marknaden som är öppen för konkurrens.
Skillnaden är stor mellan spelformer. Vadslagning låg på 96 procent, medan nätkasino låg på 81 procent.
Myndighetens indikatorer spänner från 78 till 89 procent. Intervallet visar osäkerheten i beräkningarna, enligt Spelinspektionens rapport om kanaliseringsgraden 2025.
Rapporten är daterad den 15 juni 2026. Före 2019 bedömdes andelen vara betydligt lägre än 50 procent.
Utvecklingen innebär att en stor del av det konkurrensutsatta spelandet sker inom licenssystemet, men att andelen har sjunkit något tre år i rad.
Skatt, kredit och kasinon: skärpningarna sedan dess
Regelverket har skärpts flera gånger sedan licenssystemet infördes. Det gäller bland annat skatt, kreditfinansiering och statliga landbaserade kasinon.
Spelskatten är 22 procent av behållningen sedan den 1 juli 2024. Den höjdes från 18 procent genom SFS 2024:276, efter Skatteutskottets betänkande 2023/24:SkU19.
Den 17 februari 2026 beslutade riksdagen om ett utvidgat förbud mot spel på kredit. Licenshavare och spelombud får inte tillåta eller medverka till att spel finansieras med kredit.
Förbudet omfattar även tredjepartskredit som kreditkort. Det gäller från den 1 maj 2026.
Riksdagen beslutade också att de statliga landbaserade kasinona skulle vara stängda senast den 31 december 2025. Casino Cosmopol i Stockholm stängde i april 2025.
Spelarna och det utländska utbudet
En stor del av befolkningen spelar om pengar, men få uppger problem. År 2025 spelade 72 procent av svenskar över 18 år om pengar, medan 7 procent uppgav att de spelat för mycket.
Siffrorna beskriver hela befolkningen över 18 år. De säger inget om hur spelandet fördelar sig mellan licensierat och olicensierat utbud.
I Spelinspektionens enkät 2025 ställdes frågor om spel utan svensk licens. Det vanligaste skälet att spela hos bolag utan svensk licens var att man är eller har varit avstängd via Spelpaus.se.
Svaret pekar på en koppling mellan avstängning och sökande utanför systemet. Enkäten visar motiv, inte omfattningen av det olicensierade spelandet.
Den som vill förstå vilka utländska bolag som finns, och var de har sina licenser, kan läsa på specialiserade sajter som kartlägger bolagen. På Utländska Spelbolag går det att se vilka bolag som står bakom varumärkena och vilka licenser i bland annat Malta, Estland och Curaçao de har, med källa och läsdatum.
Uppgifterna hämtas ur licensregister hos bland annat MGA, EMTA och CGA. Redaktör är Ingrid Wallén, tidigare ekonomireporter.
Relaterade artiklar
Felix Gren bevakar konserter, festivaler och svensk livemusikkultur för Riksfokus.